Saker jag ogillar

onsdag, oktober 04, 2006

Barnuppfostran

När jag blir stor, eller om man så vill större, så kanske jag med lite (o)tur får ett barn eller flera. Eftersom jag själv (trots viss förnekan från min egen sida då jag hört vad jag tagit mig för) varit barn och genomlevt en uppfostran så har jag en god insikt i hur denna uppfostran bör modifieras för att skoja till resultatet lite. Här kommer min uppfostringsguide för den förälder som vill att deras barn sticker ut lite från mängden, som geléhallonet i aladdinasken.

- Om ditt barn är en tjej, överös det med Spidermanprylar. Blir det en pojke, kör på Barbie.
- Bli barnets privatlärare och lär ut medvetna faktafel i stil med "Pol Pot var en trevlig prick, han vann Nobels fredspris för sina humanitära insatser" och "Skåningar är en lägre stående ras vilket du lätt uppmärksammar på deras lätt defekta stämband vilka gör att de har svårt att tala ren svenska. Det är därför helt OK att spotta på skåningar."
- Lär barnet hälsa genom att skrika sitt namn i örat på den andra personen samtidigt som de låtsasboxar dem i magen.
- Påstå att kläder är djävulens bländverk och att alla påklädda är kättare. Guds trogna tjänare visar alltid hela sin kropp för de har inget att dölja.
- Tala till ditt barn med väldigt stark markering på första bokstaven i varje ord.
- Om du har flera barn, låt ett av dem få allt det pekar på och det andra i stort sett ingenting. Om de båda har målat en teckning säg då att ditt "favoritbarns" teckning är mångfallt vackrare än den andra ungens.
- Låt dem aldrig bortsa tänderna och servera vitlök till varje rätt.
- Sätt på stereon med Peter Jöback på repeat varje kväll när barnen går och lägger sig.
- Sätt dem redan från dag ett på Atkinsdieten.
- Köp till ditt barn en klocka som snurrar motsols.
- Ta med dem på krigsmuseum minst 2 dagar per vecka, gå själv klädd i uniform hemma och kräv att de tilltalar dig Kapten.
- Ge ungen en inte så liten "jamare" både till frukost och kväll.
- Ge ungen en bandsåg i treårspresent.
- Tvinga ungarna att trågbottnade glasögon även om de skulle vara helt utan synfel. Om de har synfel ska de självklart inte få några glasögon.
- Revelj och morgongymnastik är ett självklart inslag i denna alternativa uppfostran. Allt under 200 armhävningar och det blir ingen fukost.

Det finns som ni säkert förstår oändligt många vägar att gå och denna lista ska endast ses som en katalysator för ert eget experimenterande inom barnpsykologin underbara värld. Om dessa steg följs vill jag nästan lova att ni kommer att ha ett alldeles unikt litet barn i denna tid av likformighet. Gratulerar.

6 Comments:

  • Hoppas att det inte är reminiscenser från tidig barndom som ligger bakom dina förslag till uppfostran!

    Pappa

    By Anonymous Anonym, at 09 oktober, 2006 16:46  

  • Disagree.

    Som kreti o pleti idag kämpar med att vara udda, är det mer unikt att vanlig. Endast innebörden av ordet flyttas. Summa kardemumma; tillbaks på ruta ett.

    "A giant leap for man, but a small step for mankind" som Mr Armstrong antagligen hade sagt åt det hela med en Budweiser i handen.

    By Anonymous Bokbusschauffören i Västerhaninge, at 09 oktober, 2006 22:31  

  • ... "att vara vanlig", ska det ju givetvis stå. Sitter själv med en Bud i handen..

    By Anonymous bus driver again.., at 09 oktober, 2006 23:38  

  • Pappa
    Nej, jag hade en alldeles för vanlig uppväxt för att bli en unik individ. Det blir ingen Ted Bundy av mig inte. Men det kanske inte är så synd?

    Chaffisen
    Du har en poäng men riktigt så långt har det nog inte gått ännu. Det är ändå en majoritet som döper sina barn till Månsken och låter dem bo utan el i skogen för att inte förstöra deras aura. Ett annars rätt bra sätt att missanpassa sina ungar.

    By Blogger Neggot, at 13 oktober, 2006 00:56  

  • Nästan hellre dessa råd än de olika bafrnspecialister säger i olika program. Då är det bara medhårs. Dina barn kommer som sagt i alla fall få karraktär.

    By Blogger jill, at 13 oktober, 2006 11:26  

  • För mig är du i.a.f. unik så
    det räcker.
    Och jag känner igen tillräckligt
    för att känna mig helt lugn.

    By Anonymous Pappa, at 20 oktober, 2006 16:13  

Skicka en kommentar

<< Home