Dagens citat

"En god efterrätt är enda sättet att klara av nyttig kosthållning"

Yrken för personer utan samvete

Nog för att jag är samvetslös men någonstans runt plats 12 går min gräns.

15) Installatör av spelautomater i en förort
14) Kronofogde
13) Diamanthandlare
12) Regnskogsskövlare
11) Förman på en mattfabrik i Bangladesh
10) Knarklangare
9) Informatör från huvudkontoret som meddelar att fabriken ska läggas ner
8) Yrkesmördare
7) Organhandlare
6) Klubbare av sälungar
5) Marknadsförare av cigaretter i ett U-land
4) Personminsförsäljare
3) Kärnavfallsdumpare
2) Utsållare av vem som får gå i högra eller vänstra kön i ett koncentrationsläger
1) Försvarsadvokat (Läs: Leif Silbersky)

Topp 10 Sophie Zelmani

Sophie Zelmani är en av mina bästa artister, ja man kan nästan säga att jag är lite förälskad i henne. Eller rättare sagt i hennes spröda stämma och blyga framtoning. Och vilka låtar hon gör, här är de 10 bästa.

1 Stay with my heart
2 Going home
3 Time to kill
4 Losing you
5 Happier man
6 Sing and dance
7 Nostalgia
8 Dream gets clear
9 To know you
10 Travelling

Nästan alla hennes låtar är sådana att man börjar frysa lite, får gåshud och känner sig lite deprimerad. Speciellt "Stay with my heart", den mår jag ibland nästan dåligt av att höra, det måste vara ett tecken på en bra låt.

Omen

Denna limerick fick mig att tänka på kyrkogårdsscenen i Omen där de upptäcker hundskelett i Damiens mors(?) grav.

När en nybliven far ifrån Götet
fick se vad som kommit ur skötet
han fråga sin fru
"var det hunden och du?"
sen tog han fram bössan och sköt 'et

Tågets slutstation

Efter att ha diskuterat detta ämne med några vänner finner jag ingen annan lösning än att slänga ut frågan till en bredare publik för att om möjligt få ett korrekt svar. Frågan lyder: varför säger konduktören (eller är det lokföraren?) alltid "nästa stopp Whateverberga vilket också är tågets slutstation"? Om jag åker från Stockholm till Uppsala så struntar jag blankt i om Uppsala är slutstation eller ej, det gör föga skillnad för min resa. Det lär vara tämligen ovanligt att folk resonerar i stil med "Jasså, Uppsala var inte slutstation, då ska jag baske mig ta och åka lite till!" Inte hör man talas om något liknande när man åker buss eller flyg? "Nästa stopp Mallorca vilket också är planets slutdestination"

Finns det människor som bara sätter sig på tåget för att okynnesåka tills de når en slutstation, utan något egentligt mål? Finns det de som glömmer bort vilken station de ska av på? Kanske har de somnat och klamrar sig enträget fast vid hoppet att de inte sovit över sin station att en upplysning om tågets slutstation är nödvändig för att avhysa dem?

En stalkers alla bra egenskaper?

Är det någon personlighetstyp som får utstå oresonligt mycket kritik för sitt handlade så är det stalkern. Denna driftiga själ, som besitter många av de egenskaper kvinnor finner attraktiva hos en man, får sällan någon positiv uppmärksamhet. Hur mycket energi och driv krävs inte för att skapa beundrarbrev medelst tidningsurklipp? (På grund av brist på publicerade stalkerbrev får ett hotbrev till tomten duga som illustration) Vilken kvinna kan påvisa någon man som under deras liv uppvakta dem med samma kreativitet och, framför allt, hängivenhet? Oftast är dessa meddelanden även väldigt rakt på sak, utan onödiga krusiduller. "Jag har slickat ditt handtag omsorgsfullt" är en invit som aldrig kan misstolkas och visar samtidigt på en ärlighet som många inte ser skymten av i sina förhållanden. En stalker är samtidigt så insnöad på sitt "objekt" att otrohet knappast utgör någon som helst risk - en trognare kille står ej att finna.

Att stalking är straffbart borde snarare öka hans chanser att få till det. Det är allmänt känt att i princip alla tjejer har en fetisch för vildar, våldsmän, fängelsekunder och andra allmänt fula fiskar. Stalkern borde utan tvekan kunna spela på detta faktum.

Slutsatsen vi kan dra är att stalkern besitter både de för lugna töser viktiga mjuka sidorna och de för en vildare puma mer relevanta tuffa egenskaperna.

The Kristet Utseende

Den 31 Mars är det hög tid för alla studenter att vallfärda till Uppsala. Precis en månad senare är det dags igen av en helt annan anledning. Men nu fokuserar vi på tillfälle nummer ett, SkvaderDam, Uppsalas finaste tillställning firar 50-årsjubileum och på scen står förutom två lokala förband även kultrockarna The Kristet Utseende! Inte för att jag själv har mycket till övers för denna musikstil men kult är kult.

Mer information hittas på www.skvaderdam.net.

10 värsta "yrkena"

10) Minröjare
9) Eldare på atlantångare
8) Livegen bonde
7) Främlingslegionär
6) Gruvarbetare i rysk urangruva
5) Prostiturerad i Kapstaden
4) Pyramidbyggare
3) Gladiator
2) Svavelstickeförsäljare
1) Galärslav

Vardagsfobi

Alla har vi några, oftast rent löjeväckande onödiga, små vardagsfobier. Saker som vi blåser upp till enorma proportioner, som sitter så djupt rotade i hjärnan att ingen logik och reson rår på dem. Dagens vardagsfobi är matrester i vasken. Jag tycker det är så motbjudande. Plastvaskrensaren(?) är en av mina käraste ägodelar, utan tvekan. Om jag behöver ta upp "det där" med händerna får jag en stark känsla av att sörjan, som någon slags alienorganism, ska börja krypa upp för min arm och ta över hela min kropp. En unge i vasken är klart att föredra.

Ung man i gammalt skal eller tvärtom

Jag var för ett tag sedan på väg hem efter en relativt lugn kväll på stadens gator och torg. I nattbussen satt flertalet väl förfriskade tonåringar varar vissa kanske fått lite väl mycket i sig. Efter att flickebarnet snett bakom mig kräkts lite lätt överlämnade jag, som den gode samarit jag är, de McDonaldsservetter jag haft i fickan ett par veckor till den vomerande tösens väninna. -"Tack, vad snällt", svarade hon och jag trodde därmed att saken var utagerad. Efter att åter satt mig tillrätta hör jag dock hur väninnan berättar för den nu färdigkräkta jäntan: -"Den snälla mannen gav dig en servett." Smått förnärmad vänder jag mig om och påpekar att jag minsann fortfarande vill bli benämnd kille, kallas man man är det bara ett stenkast från att vara en gubbe. Jag såg det i alla fall som ett tydligt teckan på att jag nu i alla fall tassar på den gräns som delar ungdomen och vuxendomen, en skrämmande tanke i sig.